En andlig enhet

Hur kommer det sig att det är oenighet mellan kristna? Borde inte de vara bäst på att hålla sams om nu kristendomen är sann? För se som de bråkar… Dessa röster hörs alltför ofta och det värsta av allt är att det ligger mycket i orden.

Det onda vill förstöra och splittra. Där goda och kärleksfulla relationer finns, där vill det onda slå sönder och skapa fiendskap. Kärleken är det som förenar oss och för oss närmare varandra till en nära relation. Genom kärleken så blir vi ett med varandra. Men när vi börjar fokusera på våra olikheter och tålamodet brister, så slits så lätt relationen i stycken. Vi börjar jämföra oss med varandra och relationen börjar mer likna en strid. Det är då det är så viktigt att söka den kärlek som förenade från början. Vi får aldrig, aldrig glömma den kärleken.

På samma sätt är det med relationerna i en församlingen eller mellan församlingar. Vi kristna är alla ett genom den nåd som vi har fått.

(1 Joh 4:15) Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Guds kärlek är det som fört oss samman. Så lätt börjar vi jämföra församlingar med varandra. Röster börjar då höras som: ”Vår församling är närmre Gud än er!” eller ”Er teologi är sämre än vår!”. Allt detta leder ingenstans utan endast till splittring. Det onda vill att vi ska fokusera på våra olikheter och att vi ska tro att alla andra ligger längre ner på Guds skala. Men inför Gud är vi alla ett. Vi är förlåtna människor med brister.

(Gal 3:28) Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

När striden blossat upp är det så viktigt att söka efter den enhet som förde oss samman. Det vi ska söka är kärlek och försoning. Vi måste söka den kärlek som skapade enheten från början. Med andra ord så måste vi söka Gud och riva ner all bitterhet och stolthet. Att ha rätt i allt har ingen. Ingen ser hela sanningen. Därför är det viktigt att kunna lägga ner stridsyxan för enhetens skull. Vi kan inte skapa splittring bara för att hävda det som är rätt, för Gud vill att vi ska behålla den enheten han har gett oss genom det Jesus gjorde.

(Ef 4:1) Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp.

Enheten är alltså otroligt viktig för Gud. Herre, låt oss ha tålamod med varandra. Hjälp oss att fokusera mer på den kärlek som förenar oss än på olikheterna. Hjälp oss att förbli ett med varandra och visa varandra kärlek och respekt.

(1 Joh 4:11) Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om enhet, kärlek, bitterhet, försoning, gemenskap, Jesus, Gud, enighet, splittring, bibeln, kristendom, religion

Tillit – i en värld av svek

Att lita på människor är inte lätt i en värld som är fylld med svek och lögner. Vi har alla blivit svikna och de kan sitta i länge och förstöra mycket. Men att ha tillit är viktigt för oss, för utan den så kan vi inte ha nära relationer.

Att bli sviken är aldrig lätt. Man känner sig förkastad, mindre värd och föraktad. Sveken kan sätta sig så djupt att de till slut får definiera vem jag är. Jag dömer mig själv efter hur andra behandlar mig. Jag känner mig värdelös och jag ser ner på mig själv. När jag blivit sviken många gånger är det inte konstigt om jag får svårt att lita på någon. Jag säger till mig själv: ”Det går inte att lita på någon utom sig själv. Jag tänker inte lita på någon för man blir bara sviken. Jag tänker inte vara blåögd. Kärlek är inget för mig.”

Problemet är att jag får svårt att lita på dem som säger goda saker till mig. Jag litar inte längre på vad de säger, eftersom jag tror att de är ute efter något, eller att de tillslut i alla fall kommer att svika mig. Min brist på tillit leder till att jag isolerar mig från djupare relationer. Jag släpper inte in någon innanför mitt skal. Ingen får lära känna mig på riktigt för jag vill inte blotta mig. Mina relationer blir flyktiga och ytliga, för att släppa in någon in på livet är farligt. Jag riskerar bara att bli sviken, sårad och trampad på, så det är bättre att hålla relationerna ytligt. Jag tror inte längre på kärleken utan slår bort alla spår av den.

Att hamna i detta dike är oerhört lätt och jag hamnar där själv. Tillit i relationer handlar om att tro att den andra vill mig väl och inte kommer att svika mig. När jag ger mig in i en relation så ger jag av mig själv till den andra. Jag lägger mitt liv i den andra personens hand och vännen lägger sitt liv i min hand. Det är inte alltid lätt men det är en förutsättning för en djupare relation. Det är ett pris som är värt att betala, för vi alla är beroende av att ha nära kärleksfulla relationer.

Det är min misstro mot kärleken som gör mig isolerad, men jag behöver inte fastna i misstron. Genom att välja att tro på kärleken som visas mot mig kan jag låta kärleken forma mig. Jag kan släppa in det ljus som kärleken ger. Kärleken smälter det hårdaste försvaret. Tillslut kan jag inte längre säga emot kärleken utan jag tar emot den. Kärleken får mig att inse att jag är värdefull och älskad.

Gud skapade oss till att ha nära och kärleksfulla relationer. Gud är kärlek och kärleken kan aldrig svika. Att misstro Gud isolerar oss från Gud, men vi är inte skapade för ett liv i ensamhet. Han smälter misstron men han måste också tas emot i tro. Jag måste välja att lita på Gud, att han vill mig väl och älskar mig på riktigt. Det handlar om att våga släppa in Gud i sitt liv.

Gud vill ha en nära relation med dig! Han älskar dig så otroligt mycket. Jesus dog för dig och vill lägga sitt liv i dina händer. Vill du ta emot hans liv? Vill du lägga ditt liv i hans hand? Vill du ha en relation med Gud?

(Joh 12:44) Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. Om någon hör mina ord men inte tar vara på dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att rädda världen.

Göran

Läs även andra bloggares åsikter om tillit, svek, tro, kärlek, gemenskap, relationer, älskad, värde, Jesus, Gud, religion, bibeln, kristendom